|
|
|
|
|
===============================================================================================
|
1976: Taxi Driver
En existentiell thriller regisserad av Martin Scorsese med Robert De Niro i huvudrollen som den nattliga taxiföraren Travis och en väldigt ung Jodie Foster i rollen som en lika ung minderårig prostituerad. Nominerades för fyra Oscar, inklusive för De Niro i bästa manliga huvudroll och för Foster i bästa kvinnliga biroll. Detta var en av de filmerna som jag först såg på hyrvideo under den perioden i mitt liv i början av 2000-talet när jag på allvar började intressera mig mer för film och det är då definitivt en som stannar med en, men jag hade nog inte sett om den sedan jag köpte den på DVD under de närmaste åren som följde. När jag sedan såg om den igen för film-5:ans del tyckte jag att den var bättre än någonsin. En så jävla bra film alltså. Sådana här filmer görs sannerligen inte längre. Taxi Driver räknades givetvis som en av De Niros fem mest väsentliga rullar genom tiderna och den är ju precis lika väsentlig för Fosters räkning.
|
|
|
|
|
===============================================================================================
|
1988: The Accused
Rättegångsdrama med Jodie Foster som brottsoffer gentemot Kelly McGillis som distriktsåklagaren i fallet. Och det är en väldigt otäck våldtäktsscen i denna, som man till slut får se i dess rå helhet genom tillbakablick, för vilken Foster även vann en Oscar som bästa kvinnliga huvudroll.
Titeln är förresten Anklagad på svenska. Den engelska originaltiteln är dock så mycket bättre då denna kan syfta såväl på de anklagade i plural för just vad som gjordes mot Fosters karaktär som flera personer faktiskt blir anklagade för, som på henne själv som anklagad tillbaka i form av offerbeskyllning... Den svenska titeln mister däremot denna dubbelbetydelse tyvärr. För en film som kom så sent som 1988 kunde denna gott och väl ha behållit den engelska originaltiteln i Sverige tycker jag. Nåväl.
I regi av Jonathan Kaplan som annars hade gjort något av ett namn för sig på 1970-talet med exploateringsfilmer som Night Call Nurses och The Student Teachers.
|
|
|
|
|
===============================================================================================
|
1991: The Silence of the Lambs
När lammen tystnar på svenska, vilket är en minst lika bra titel i just detta fall. Och även om det är Anthony Hopkins som doktor Hannibal Lecter som man trots allt minns mest från den här, vilket något kontroversiellt nog även gav honom en Oscar för bästa manliga huvudroll fastän han bara är med drygt en kvart av hela den nästan två timmar långa föreställningen (Cuba Gooding Jr borde ju ha vunnit för Boyz n the Hood det året) är det ändå Jodie Foster som har den egentliga huvudrollen här. Foster är också riktigt jävla bra som ung FBI-kadett som kastas rakt in mellan den redan tillfångatagna Lector och en aktuell seriemördare vars grej är att fånga och skinnflå kvinnor och hon vann minsann också Oscarn för just bästa kvinnliga huvudroll här och denna var å andra sidan fullkomligt välförtjänt. När lammen tystnar, i regi av Jonathan Demme som senare även gjorde bl a Rachel Getting Married, är ju också en äkta filmklassiker i största allmänhet.
|
|
|
|
|
===============================================================================================
|
1994: Maverick
Underbar västernkomedi med Mel Gibson i titelrollen som korthajen Bret, inte Bert, Maverick, som även togs upp som en av hans mest väsentliga filmer, baserat på en TV-serie från 50-talet. Med Jodie Foster som ledande dam och en hejare vid pokerbordet hon också och James Garner som spelade Bret Maverick i den gamla TV-serien! Dessutom med Alfred Molina i skurkroll plus rolig cameo av Danny Glover. Riktigt, riktigt bra den här, väldigt gemytlig, skön humor. Det här är ingen parodi dock. Detta är inte Det våras för sheriffen, utan mer realistiskt som i som om på riktigt typ. I regi av Richard Donner tidigare känd för Superman, The Goonies och alla fyra Dödligt vapen-filmerna.
Det här är hur som helst en mycket skojfrisk film. Rekommenderas varmt, inte minst för Jodie Fosters roll också. Kan annars även nämna sci-fi-dramat Contact från 1997 i regi av Robert Zemeckis som också var sevärd för Fosters del, men Maverick vinner ändå givet.
|
|
|
|
|
===============================================================================================
|
2006: Inside Man
Detta är en mycket bra deckare typ, i regi av Spike Lee, med Denzel Washington i huvudrollen som snuten som bestämmer på plats gentemot Clive Owen som buse under pågående bankrån eller något... Men vad exakt, det får man alltså se filmen för att bli klok på. Jodie Foster har en biroll i denna som skrupelfri mellanhand, är alldeles utmärkt i rollen och ser ut att ha det riktigt roligt från början till slut. Detta är lätt en av 2006 års bästa mer seriösa filmer och av alla Spike Lee-filmer som jag sett är denna även min personliga favorit. Riktigt skoj denna. Drar in en direkt. Jag kan för övrigt även nämna 2013 års Elysium i regi av Neill Blomkamp för Fosters del, där hon spelar gentemot Matt Damon i huvudrollen, som jag tycker är bättre är det generella mottagandet och som för tankarna till den svävande staden Zalem i Battle Angel Alita. Inside Man är dock den mycket bättre filmen och Foster känns också mer hemma liksom i denna.
|
|
|
|
|
===============================================================================================
|
Topp-5: Väsentliga filmer med Jodie Foster (sammanfattning)
