Text: Måns Dahlgren, Thomas D. Gustafsson, Dylan M. Johansson, K. Jan Mierzejewski, 2010-10-02
POPKORN fyller fyra år idag och som vanligt har vi velat uppmärksamma denna händelse med något litet extra... Vi bestämde att fira fyraårsdagen med att samla ihop fyra stycken skribenter och under dagen sammanställa fyra stycken topp-4 populärkulturella 4:or. De här listorna blir mest på ploj, lite i andan för hur skoj vi har haft med sidan de senaste fyra åren. Vi börjar med topp-4 spel-4:or i fyra olika kategorier (mest för att vi fyra inte kom överens om fyra spel i enda kategori ^_^).
Topp-4: Spel-4:or i 4 kategorier
1) Bästa 4:an genom tiderna - Resident Evil 4
Det var en gång en spelserie som hette Resident Evil. Den första delen hyllades världen över och segertåget fortsatte med uppföljaren. Sedan hände något. Del tre i serien, avstickaren Code Veronica och en hypad prequel togs alla emot... ljummet. Fansen ledsnade, medan serien stod och trampade på stället. Det skulle krävas en radikalt ny inriktning och en utvecklingstid på över fyra år innan Resident Evil 4 såg nattens mörker i en smutsig liten by i Spanien. Resten är, som man säger, historia. Capcom har i spelvärldens bästa comeback som är Resident Evil 4 ändrat hur action/äventyr skulle se ut därefter.
2) Mest underskattade 4:an - Tekken 4
Att följa upp ett spel som Tekken 3, som var det häftigaste och snyggaste man dittills hade sett och vida hyllat av såväl fans som kritiker, var sannerligen ingen lätt uppgift. Så man gjorde det inte helt enkelt utan släppte avstickaren Tekken Tag Tournament istället. Men till slut var Tekken 4 ändå oundvikligt och att man hade höga ambitioner att försöka vidareutveckla serien märks tydligt. Tyvärr föll det hela platt. En rad tveksamma designbeslut och frånvaron av ett par obligatoriska karaktärer var säkert bara några skäl till att det sket sig. Tekken 4 betraktas nu som det svarta fåret i serien, men det är fortfarande ett väldigt underhållande fighting-spel, och tillskillnad från det tröttsamma Tekken 5, som fegt nog bara är Tekken 3 med snyggare grafik, försökte man i alla fall att göra något nytt med serien i och med fyran.
3) Mest efterlängtade 4:an - Sonic the Hedgehog 4
Fastän det redan finns många bra alternativ till de hand-hållna formaten ska det ändå bli riktigt skönt att uppleva ett nytt Sonic-spel i 2D på TV-skärmen. Sega har lovat dyrt och heligt att den här gången är det BARA vår favorit-igelkott som löper fram. Sonic the Hedgehog 4 kommer att delas upp i episoder varav den första delen släpps digitalt 13 oktober till PS3 och Xbox 360 samt 15 oktober till Wii, och av trailers att döma ser det ut att rikta sig främst mot oss som fortfarande gillar spelen från det tidiga 90-talet snarare än de som upptäckte Sonic först i och med 3D. Vi som älskade att springa genom loopar med Sonic år 1991 kommer dock förhoppningsvis att älska det även år 2010.
4) Bästa missade 4:an - Super Bomberman 4
Handlingen i Bomberman-spel har aldrig intresserat någon av oss men den finns där och orkar man sätta sig in i storyn förstår man valet av miljöer i de olika spelen. Här i Super Bomberman 4 förmedlas härliga japanska vibbar, vilket inte bara beror på att spelet endast släpptes i Japan, utan för att våra bombermän nu färdas genom tid och rum förbi sådana epoker som förhistorien (där man kan rida på söta små dinosaurier!) och japanska Edo-perioden för att nämna några. Vi har redan tidigare tagit upp Super Bomberman 4 som en utslagen favorit till SNES och med tanke på att det aldrig lär släppas utanför Japan förblir det ett av de bästa "missade" spelen.
Topp-4: Avskyvärda film-4:or (som Dylan ändå älskar)
1) Batman & Robin
Wow. Och inget bra wow, utan mer som ett what the fuck-wow är ungefär det man tänker efter att ha sett Batman & Robin, den fjärde filmen i serien som var så overkligt dålig att den sägs ha dödat franchisen. Hela filmen är ett totalt fiasko och en oändlig röra av dåliga beslut. Inte nog med att skådespelarna är helt fel eller att Bat-Girl slängs in mitt i smeten (och dräkterna blir för tusan bara löjligare och löjligare) men skurkarna är dessutom bara... Arnold spelar den mer komiske än tragiske Mr Freeze, Uma Thurman är en löjlig Poison Ivy och någon anonym brottare är en grymtande Bane. Joel Schumachers vision om att mer är bättre toppat med en massa neon i grälla färger, laser och neo-punk som satte tonen redan i föregångaren Batman Forever må ha tilltalat sådana som Dylan i tonåren men för oss andra var det ingredienserna till en värdelös soppa.
2) Indiana Jones och kristaldödskallens rike
Har du sett avsnittet av South Park där Kyle genomgår ett trauma? Han pratar om en vän som blivit sexuellt ofredad och långsamt börjar vännerna minnas vad som hände den där hemska dagen. Snart avslöjas att vännen som spräckts är Indy vars rykte blivit våldtaget av George Lucas och Steven Spielberg i Indiana Jones och kristalldeödskallens rike. Vi kan bara hålla med. Manuset i "Indy IV" var skrattretande uselt och hela grejen med utomjordingar (eller "interdimensionella varelser" eller vad för löjligt man nu envisades med att kalla dem) kändes som ett stort fuck you där bak till de tidigare delarna i serien. Och vad var poängen med den numera ökända kylskåpsscenen? Man förvånas inte att detta blev den enda Indy-filmen där Oscars-nomineringarna uteblev helt. Dylan framhåller dock Karen Allen som Indys gamla flamma Marion från den första filmen som ett kärt återseende, Shia LeBeof i rollen som deras bastard som en naturlig utveckling av far-och-son-rasslandet från föregångaren samt Harrison Ford som trots allt gör en underbar tolkning av en åldrande äventyrsarkeolog. Hans poänger noteras. Dessvärre väger de inte upp vare sig utomjordingarna eller den där fördömda kylskåpsscenen.
3) Alien Resurrection
Alien Resurrection kunde inte ha blivit bra. Bara en sådan sak att fansmannen Jean-Pierrre Jeunet, som inte ens kunde engelska under inspelningstiden utan tog sig fram på franska tolkar, fick ta över som regissör efter Ridley Scott, James Cameron och David Fincher säger ju att regin knappast kan ha varit den bästa. Dylan insisterar dock till denna dag att filmen är bättre än vad ryktet säger. Att den vågar förnya konceptet. Hur häftigt det är att drottningen föder fram en ny Alien-typ och att Ripley har utvecklat Alien-egenskaper. Att Winona Ryder är söt och publikfavoriten Ron Pearlman droppar oneliners. Vi andra fortsätter dock att störa oss på den usla regin, den usla narratologin, den usla designen och de överlag usla skådespelarinsatserna. Nog för att själva idén och konceptet är lovande... Men t o m manusförfattaren Joss Whedon själv medger att de gjorde allting fel. Att de ändrade slutet, rollsatte fel skådisar, designade den fel, framförde scenerna fel osv... Inte ens titeln fick de till rätt. Man började ju numrera serien fr o m trean, kunde de då ha varit mer okonsekventa som inte numrerade fyran?
4) Polisskolan 4: Kvarterspatrullen
Den enda avskydda film-4:an på vår lista som har vett nog att åtminstone ha 4 i titeln. Den svenska undertiteln "Kvarterspatrullen" anspelar dessutom smått fyndigt på att detta är en 4:a (den engelska originalundertiteln är bara tråkiga "Citizens on Patrol") men att detta antagligen är det bästa med hela filmen säger väl ändå det mesta. Det är lätt att glömma bort att den allra första Polisskolan-filmen faktiskt var riktigt lyckad. Hade titeln bara inte dragits ner i smutsen av de överflödiga uppföljarna hade den kanske än idag kommits ihåg som en kultklassiker. Men nu gick det som det gick. Serien mjölkades på allt vad den var värd (och mer därtill!) och skämtet var redan vid fjärde filmen dött sedan länge. T o m Steve Guttenberg, aka den minnesvärda Sgt. Carey Mahoney, fick nog av skiten efter fyran och vägrade alltså ställa upp på fler Polisskolan-filmer. Det var bara Dylan som med glädje- snarare än pina orkade med femman, sexan och sjuan också.
Topp-4: Nummerförvirrade 4:or
1) Star Wars (retrospektivt Star Wars episode IV)
1977 hade en film premiär. Den hette Star Wars eller Stjärnornas krig på svenska. Inget konstigt med det. Det visade sig snart att detta bara var den första i en hel serie filmer, vilket heller inte var något konstigt. Nummerförvirringen uppstod när man i efterhand bestämde sig för att denna första fim i serien "egentligen" var den fjärde, varefter den retrospektivt döptes om till Star Wars Episode IV: A New Hope.
2) Final Fantasy II (egentligen Final Fantasy IV)
Som de flesta fans vet vid det här laget släpptes inte Final Fantasy II eller Final Fantasy III utanför Japan då det begav sig. När så spelet som egentligen var Final Fantasy IV Easytype (en förenklad version av den ordinarie fyran) skulle släppas i väst 1991 (och att vi rundögon fick den lättare versionen berodde säkert på att vi ansågs inte klara av så avancerade genrer som japanska rollspel...) döptes det därför om till Final Fantasy II. Det man i väst i åratal trodde var Final Fantasy II var alltså egentligen Final Fantasy IV. Det dröjde faktiskt ett helt årtionde att få siffran rätt, då del fyra för första gången släpptes som just Final Fantasy IV i väst 2001, på samlingsskiva till PlayStation.
3) Rambo (egentligen Rambo IV eller First Blood Part IV)
Den första filmen i serien om krigsveteranen John Rambo går under titeln First Blood, precis som boken den är baserad på. Uppföljaren, Rambo: First Blood Part II förvirrade oss lite genom att förpassa titeln till en undertitel medan tredje filmen i serien slopade "First Blood" helt och hållet till förmån för den något felaktiga titeln Rambo III. När så den fjärde filmen kom ut var det ingen som hängde med längre. Om man är konsekvent borde det vara Rambo IV och är man helt korrekt borde det ju vara Rambo: First Blood Part IV. Men, nej. Istället heter den bara... Rambo. Titeln på film nummer fyra kan alltså förvirras att vara både den första och den andra filmen i serien. Förvirrande nog? Det fattas bara att nästa del i serien som sägs vara på gång heter Rambo II så är förvirringen total.
4) Wonder Boy III till MS (egentligen Wonder Boy IV..?)
En mer namn- och nummerförvirrad serie än Wonder Boy får man leta efter. Om vi koncentrerar oss på denna del och varför den bör vara nummer fyra ska vi beakta följande... Det släpptes två stycken Wonder Boy III som också var två helt olika spel. Först ut var WBIII: Monster Lair till Mega Drive, sedan kom WBIII: The Dragon's Trap till Master System. Nästa del i serien var Wonder Boy in Monster World, som i Japan gick under titeln Wonder Boy V: Monster World III (och glöm det att vi reder ut Monster World-undertitlarna nu…). Vi tar om det hela. Det släpptes alltså två stycken Wonder Boy III och därefter ett Wonder Boy V... Vad hände då med del IV?! Tja, man kan ju resonera att eftersom det släpptes två stycken olika del III och sedan en del V så borde den senare del III egentligen ha varit del IV. Något som utvecklarna själva uppenbarligen insåg och "korrigerade" genom att man numrerade nästa spel som del V.
Topp-4: Kära kvartetter
1) Teenage Mutant Ninja Turtles
Ett par år in på det glada 1980-talet tecknar kompisduon Kevin Eastman och Peter Laird fyra stycken sköldpaddor, som var och en får namn efter olika renässanskonstnärer, men Eastman och Laird behöver ett namn åt själva kvartetten också. Vid den här tiden dominerande tre stycken trender inom den amerikanska serietidningsindustrin, tonårshjältar, mutanter och ninjor, och så föddes Teenage Mutant Ninja Turtles. Vad som börjar som ett skämt och en parodi på de rådande trenderna görs dock till allvar när man diktar ihop en elaborerad bakgrundshistoria. När Playmates sedan börjar tillverka actionfigurer baserade på Eastman och Laird alster, och man låter göra en tecknad TV-serie för att marknadsföra figurerna, ser vi början på ett populärkulturellt fenomen av sällan skådade proportioner. Vi som skriver för POPKORN växte alla upp med Turtles. För oss var denna kära kvartett en naturlig del av vardagen, en naturlig del av själva livet och inga andra snubbar var häftigare än Leonardo, Raphael, Donatello och Michelangelo.
2) Ghostbusters
Det hela började faktiskt relativt ordinärt. Bara en komedifilm med äventyrliga och övernaturliga inslag (vilket egentligen inte alls var så ovanligt) med välkända namn från bl a humorprogrammet Saturday Night Live. Men det slutade som ett av 1980-talets allra mest välbekanta ikoner. Ghostbusters kommer från samma era som Transformers och He-Man och hör till ett av våra mest självklara populärkulturella arv. Filmerna i sig med de fyra vardagshjältarna tillika spökjägarna är klassiker som aldrig kommer att gå ur tiden och hela franchisen, med den stilrena spöklogotypen i spetsen, var faktiskt ett av de mest drivande aspekterna bakom POPKORN. Om någon frågade "Exakt vad menar vi med populärkultur?" var det bara att konstatera "Ja, men Ghostbusters och sånt du vet." så var alla införstådda med exakt vad som menades.
3) Super Mario Bros. 2-ensemblen
De flesta insatta videospelare känner förmodligen till att vårt västerländska Super Mario Bros. 2 i själva verket var ett helt annat spel vid namn Doki Doki Panic i Japan. Doki Doki Panic var i princip ett beställningsjobb åt TV-stationen Fuji Television för att marknadsföra deras festival Yume Kojo 1987 och de fyra spelbara karaktärerna i spelet var alla festivalens maskotar. Betydligt mer intressant var då att vi i vår tolkning fick spela med en ensemble av Mario-karaktärer. Själva superbrorsorna Mario och Luigi hade vi ju fått spela med tidigare men att få styra princessan Flugsvamp och den lille Toad var något lika ovanligt som välkommet. Och faktum är att "vårt" Super Mario Bros. 2 än idag står sig som kanske den mest variationsrika delen att spela, just eftersom de fyra olika karaktärerna har så skilt olika förmågor att de alla blir helt annorlunda att styra.
4) Fantastiska Fyran
Ja, det var väl mer eller mindre självklart att vi skulle ha med Fantastiska Fyran på vår topp-4 kvartetter-lista. Dessa välkända Marvel-hjältar har hängt med i svängarna länge. Den första serietidningen kom ut redan tidigt på 1960-talet och gruppen har faktiskt en ganska imponerande utgivningshistorik även i Sverige. Här i vårt avlånga land har de dels haft en egen serietidning, dels delat tidning med Spindelmannen och var sedan regelbundna gäster i svenska antologier som Marvels Universum eller Mega Marvel på 1980- och 90-talen. Den ökända kalkonrullen tillika askfatkopian från 1994 förblir ett kärt minne för alla oss som har sett den och t o m de nya filmerna med den överskattade skådisen Jessica Alba har sin lilla mysfaktor. Och då har vi inte ens nämnt alla skojiga tecknade TV-serier och dylikt som de fyra har medverkat i. Fantastiska Fyran är helt enkelt en kvartett att räkna med.
