Arkiv leksaker

Upp en nivå
Bad Eggz Bunch
Crash Dummies
Dino-Riders
GLO Friends
M.U.S.C.L.E.
Mighty Max
Monster in My Pocket
Multimac
Powers of Grayskull
Robot Leo 1004
Savage Mondo Blitzers
The Real Ghostbusters
--- Del 1
--- Del 2
--- Förteckning
Toxic Crusaders
Transformers
Trash Bag Bunch

Text av: Dylan M. Johansson, 2009-06-21

Det är äntligen sommarlov och vi kan skatta oss lyckliga att vi har fritid nog att sitta inne och spela (mm, ni lyckligt lottade barn och slackers utan jobb vill säga - Reds. anm). För blott två dagar sedan släpptes retrocharmiga Ghostbusters: The Video Game till Sonys svarta spelstationer. Mottagandet har hittills varit ljummet men med filmnära kulisser och röstkådespelare vi knappast vågade tro var möjliga känns det som ett helt okej sätt att spendera juli-juli-augusti. Dessutom är det en bra uppvärmning inför en eventuell Ghostbusters III.

För oss födda under första halvan av 80-talet är det dock ofta inte filmerna som bäddats närmast nostalgihjärtat, utan snarare Kenners serie figurer av ”The Real Ghostbusters" som kom i svall-vågorna efter Reitman-Ramis-Aykroyds ikonrulle från 1984 och i samband med den tecknade TV-serien (1986-1991). I den här artikeln ska vi, efter en presentation av hur figurerna kom till, ta reda på varför de egentligen heter ”The Real… ”, reda ut reda ut hur många olika linjer Kenner egentligen gav ut och ta en kort titt på de suggestiva leksakerna som inte kom längre än skissbordet. Mycket nöje!

The Real Deal

Ghostbusters – Spökligan hemsöker svenska biografer under december 1984 sitter upphovsmakarna på Columbia Pictures högkvarter på andra sidan Atlanten och hjärnstormar ihop en plan för total världsdominans där en tecknad TV-serie och en uppsjö actionfigurer ingår. Man bestämmer snabbt att filmens fyra hjältar är givna men inser att friheten att designa egna spöken kommer att vara viktig för den som får i uppgift att ge ut leksakerna.Det dröjer dock ett och ett halvt år (inom denna trendkänsliga bransch en evighet) innan en första säsong av TV-serien har färdigställts och kan börja visas på amerikanska ABC. Inga rättighetsslantar får ju gå till spillo och en naturlig väntan blir till en stressfaktor som främst beror på titeltrubbel.

Titeln ”Ghostbusters” var tydligen inte helt ny. Mellan 1975-76, alltså ganska exakt ett helt årtionde tidigare, hade barnserien The Ghost Busters gått på amerikansk TV. Man kan inte vara snabb nog att understryka att serien inte har något förutom titeln gemensamt med filmen, utan kretsar istället kring två flummiga snubbeldetektiver och deras jättelika gorillahane till partner. Nu när en av 80-talets stora ikonrullar släppts bestämmer sig tecknarstudion Filmation att investera i en animerad tolkning av den gamla TV-serien och ka-ching! Det existerar nu två tecknade serier med den smala ploten om spökjägare, en baserad på den välkända filmen från 1984 och en annan baserad på den äldre totalt okända TV-serien från 70-talet.


Ovan: The Original Ghost Busters versus The Real Ghostbusters. Vilka hade du ringt?

För att undvika total förvirring och samtidigt trycka på viss äkthet döper Columbia Pictures Television sin serie till The Real Ghostbusters. TV-serien behåller detta namn fram till den tredje säsongen 1988 då det tillkom ett epitet, Slimer! And the Real Ghostbusters. Till skillnad från t ex Police Academy, M.A.S.K. och andra repetitiva animerade serier från 80-talet betraktas The Real Ghostbusters som klart sevärd. Serien fick en Emmy-nominering och hamnade på 22:a plats i IGN:s lista över bästa tecknade serier, och slog därmed ut både gamla godingar som Scooby Doo - Where Are You? (också en spökjägarserie förresten) och moderna klassiker som Mike Judges King of the Hill. Främst tack vare manusförfattarnas ständiga flörtande med kända spökmyter samt vinkningar och parodier på sci-fi-filmer.

Men åter till dåtiden. Vem ska nu Columbia Pictures ge tummen upp för att producera de licenserade leksaksfigurerna som bara genom sitt blotta namn garanterar enorm avkastning? Efter att Megos dundertabbe 1976 då man tackade nej till figurlicensen av Stjärnornas krig hade Kenner Products fått uppdraget att förvalta George Lucas rymdsaga. Företagets status är nu hög efter nära 40 års licenshanterande och leksaksutgivning. Kenner och Columbia skriver kontrakt där utgivarna från och med den tredje leksakslinjen visar sig vara vinnarna. Designfriheten skulle bli mycket större än vad man först hade räknat med. Figurerna i The Real Ghostbusters blir mellan 1986-1991 (lika länge som TV-serien gick på ABC) en miljardomsättare och fram till dess att uppköparna Hasbro stänger igen det sista Kenner-kontoret år 2000 blir det på köpet en av företagets mest utdragna och framgångsrika leksaksserier någonsin.

Spökjägare i sparkdräkter

Sex år av spökjägarleksaker och lika många linjer hann Kenner pressa ur fabrikerna innan några gröna sköldpaddor ninjasparkade bort all form av konkurrens. Förutom actionfigurer ingick en större uppsättning spökdräkter i barnstorlek, protonvapen (med skumgummistråle!), PKE-mätare, spökkikare och dylikt. Mest eftersökta på samlarwebbsidor står sig ännu den första vågen actionfigurer från 1986, med de fyra spökjägarna i sina färgmässigt distinkta sparkdräkter och protonvapen, vars sköra ”stråle” var ett ordentligt designmisstag. Lika omtyckta som actionfigurerna blir de små, enfärgade spökplumparna som medföljde, knappast ihågkomna från TV-serien men tack vare sin mjuka neonplast väldigt tacksamma att slemdoppa. De fyra hjältarnas grundstommar behålls mer eller mindre intakta från den första serien som skelettet till de kommande fem omgångarna figurer.

På leksakshyllorna i land och rike runt kommer även en uppsättning av sju spöken och monster där Kenner visar framfötterna och försöker ge varje monster en unik touch, må det vara spruta-vatten-förmåga på H2O Ghost eller Sludge Bucket som ger spökligan ett slemgurglande bad. Under 1987 släpps två välbekanta favoriter från spelfilmen, Slimer och kultikonen Stay Puft Marshmallow Man. Trots att Kenner lägger flera fantasirika prototyper på skissbordet blir The Firehouse Headquarters det enda stora playset att se dagens ljus. Denna lekstation kostade skjortan och… hade en hiss. Som kunde köras upp och ned. Det var i princip allt. Precis som den mycket omtyckta utryckningsbilen Ecto-1 (i filmerna en ombyggd 59:a Cadillac) gavs den en tråkig och intetsägande insida till förmån för en lockande yta.


Ovan: Första vågen från 1986 står sig högst i kurs. Ray Stantz, Peter Venkman, Egon Spengler. Alla utom Winston Zeddemore. Men å andra sidan, har han mer än två repliker i filmerna? En sympatibild längst till höger får han. Och Fright Features gav oss för gången sekreteraren Janine Melnitz. Här tillsammans med POPKORN-favoriten Ray Stanz, med de enda identifierbara föremålen från serien eller filmerna - infraglasögon och en kaxig T-shirt.

Figurernas skrämseleffekt fortsätter dock att sälja. Kenners första fortbyggnad, ”The Real Ghostbusters: Fright Featuers" har effekter som inga actionfigurer tidigare haft. Undertiteln syftar på gimmicken att man kan gira på figurernas armar och sålunda göra dem lika rädda som krullhårs-dockan på julafton. Hår reser sig, ögon ploppar ut och munnar über-gapar. Dessa förvandlings-processer var givetvis inte lika ingenjörsmässiga som Transformers utan mer åt det skojfriskt gestaltade hållet. Faktum är estetiken får se sig besegrad för knappt användbara effekter. Men figurerna i Fright Featuers sätter en ny standard för kommande linjer och lyckas (med hjälp av stenhård marknadsföring förvisso) med att bli de mest sålda av alla The Real Ghostbusters-leksaker. Linjen, som först gavs ut 1988, är idag hyfsat lätt att komma över för en lägre summa pengar. Vad denna tredje serie har som verkligen fungerar är spökena och tillbehören. Vi vill främst lyfta fram den fulsnygga gula volkswagenbubban Highway Haunter som med ett nackskyddstryck reser sig till ett grönt dinomonster. Givetvis får man även svårt att inte gilla Granny Gross, den typiska gnälltanten, som i förvandlad form verkligen visar framtänderna.

I början av 1989 kommer så den fjärde linjen figurer, ”The Real Ghostbusters: Screaming Heroes". Precis som förra gången är det Peter, Egon Ray, Winston och Janine som representerar de godas sida. Spökjägarna kom paketerade med en mindre figur som kunde appliceras på magen och skruvas upp för att anamma ”skrikande” ljud. Värt att notera är att Peter Venkmans tredje upplaga kommer paketerad med samma obegripliga laser-revolver som Kenner använder till Luke Skywalker då Power of the Force återintroducerades 1995. Men nej, skrikgimmicken fungerar inte riktigt och redan samma år får Fright Features sig en spirituell uppföljare i ”The Real Ghostbusters: Super Fright Features". Oförklarligt nog kommer de fyra spökjägarna och sekreteraren iklädda kosmonaut-dräkter. Genom att gira en liten spak på ryggen ändrar figurerna ansiktsutryck. Trots vad som kan vara den främsta designen på medföljande spökpluttar säljer serien lika illa som smör på en mulen dag och Kenner bestämmer att från och med nu köra på säkra kort. Dessutom, vad är det för grönt mutantgäng som Playmates har börjat ge ut?


Ovan: Nej, det är inte Bumblebee. Det är Highway Haunter, volkswagenbubban från helvetet.

En skatt av klenoder

Från och med 1990 och den femte serien ”The Real Ghostbusters: Power Pack Heroes" ser de fyra huvudrollerna ut precis som i den första linjen, bortsett från nya experimenterande färgkombi-nationer. Det roligaste med serie 5 är att vi får se Louis Tully som actionfigur, dvs Rick Morranis smått nervöse revisor/advokat från filmerna. Under 1990 hinner Kenner även med att ge ut ”The Real Ghostbusters - Slimed Heroes” där spökjagarna har fått vattenfeber och kommer med varsin löstagbar mask. Slimed Heroes är om möjligt ännu mer lik första linjens figurer och protonvapnen har getts en ny chans. Både Power Pack Heroes och Slimed Heroes är ganska svåra att hitta idag, men när de väl dyker upp på internationella samlarwebbsidor är de inte överdrivet dyra. Inte ens i obruten förpackning.

Kenners sista omgång med spökligan, ”The Real Ghostbusters: Ecto Glow Heroes”, innebär en väldigt snygg artwork med stilrent vita förpackningar men ett tilltaget överanvändande av lysa-i-mörkret-effekter. Ecto Glow Heroes blir oväntat nog de sista figurerna att marknadsföras, följt av en marginell kvantitet av stidsflygplanet Ecto Bomber. Kenner fortsätter dock att gnugga hjärnceller vid ritborden och designar nya konceptfigurer fram till början av 1991. Men Ninja Turtles är nu orubbliga kungar på marknaden och Kenner kommer inte ens åt att försöka konkurrera med Playmates gröna giganter. Företaget lämnar en uppsjö prototyper av fordon, leksaker och tillbehör på Kenners huvudkontor i amerikanska Cincinnati. Några av dessa visas på bilderna.


Ovan: Egons lab. En underbar prototyp av en lekstation, något som The Real Ghostbusters verkligen hade behövt mer av. Egon’s Labratory fick aldrig se ljuset, men skulle ha blivit slajmets bäste vän. Och av alla dessa konceptskisser kom bara bubblan, dock i helt andra färgkombinationer. Frågan lyder: Vilka spöken jagar man med tungt artilleri?

En vårdag 1993 öppnas ett lagermagasin och man hittar ett par löshästar i några överblivna Ecto Bomber. Man beslutar att släppa dessa förpackningar i USA, inte jättemånga, men tillräckligt många för att fordonet skulle få ett realistiskt värde i prisguider och under Internets genombrott segla upp som en av Ghostbusters-samlarnas största klenoder. Ecto Bomber blev sålunda det sista av Kenners omtyckta linje att släppas tills försöket med en omstart i Extreme Ghostbusters ett par år senare. Men det är en annan (spök)historia.

So who’re you gonna call?

När jag nu sätter mig ned med Mikael Håfströms 1408 leker jag med tanken att detta är ett nytt äventyr med Bill Murrays originalversion av Peter Venkman (du också?! - Reds. anm), en lika trött som lönnfet, oinspirerad och sarkastisk spökjägare. Faktum är att fram till nu, då Ghostbusters återlanseras som videospel att köpa alldeles runt hörnet, har jag levt med övertygelsen att vartenda anspråk till spökjägare på TV, må det vara CSI-ankrade Supernaturals eller brittiska kvasidokumentärer på TV3, har varit ett rop på att vi vill ha vår barndoms spökliga tillbaka. För en gångs skull känns det som mer berättigat än bara nostalgiska bakåtsträvardrömmar. Kenner lyckades med 1986 års The Real Ghostbusters att fånga essensen från TV-serien, förvalta en licens bättre än väl och ge varje figur, spöke och monster något unikt. Hur många andra hade gjort det?

I nästa del: Ghostbusters spökar Sverige samt en förteckning på samtliga Kenner-stämplade Ghostbusters-leksaker tillverkade 1986-1991.

POPKORN bedrivs som del av Sveriges populärkulturella och pedagogiska samfund.
Ansvarig för sidan är K. Jan Mierzejewski.