Text av: Thomas Gustafsson, 2008-06-30
Det har skrivits så många olika berättelser om Batman att någon knappast håller räkningen. Flera utmärker sig mer än andra. De har det där lilla extra som gör just den historian till något värt att läsa. Själv har jag knappt läst en hundradel av vad som finns om Batman men har ändå lyckats hitta några av pärlorna som jag tycker att man ska ha tagit del av.
Varje presentation inleds med en redogörelse för skapare, en förklaring av verkets betydelse för karaktären (om sådan är relevant) följt av en kort resumé av handlingen och till slut mina egna små kommentarer. Här presenterar jag utan inbördes ordning "Viktiga verk och personliga favoriter" på temat Batman.
Dark Knight Returns
En av de mest självklara titlarna att nämna här och en som jag refererade till redan i min förra artikel. The Dark Knight Returns är minst sagt ett de viktigaste verken i Batmans historia då den i princip räddade hela serien när försäljningen var rekordlåg 1986, och förde Batman tillbaka till sina mörka, deckarinriktade rötter. Skriven och tecknad av ingen mindre än Frank Miller, mannen bakom alster såsom 300 och Sin City, står sig DKR som en milstolpe inom hela serievärlden. Från början publicerad som en miniserie har den senare tryckts upp i åtskilliga mer eller mindre exklusiva återutgivningar och står sig fortfarande som en av de mest populära titlarna. DKR fick en uppföljare i The Dark Knight Strikes Again år 2001 som dock inte blev en lika stor succé, höga försäljningssiffror till trots.
DKR tar vid i en möjlig framtid, där bristen på lag och ordning i Gotham City får en åldrad och tillbakadragen Bruce Wayne att åter ta på sig mask och mantel. Staden styrs av ett gäng som kallar sig The Mutants, ett barbariskt pack som hänsynslöst rånar, våldtar och mördar där de drar fram. Samtidigt som Batman försöker nedkämpa de nya farliga motståndarna föds en ny Robin i tonårstjejen Kelly som räddar vår hjälte från ett öde för mörkt till och med för honom. Allteftersom återkomsten av Den Mörke Riddaren uppdagas i media väcks en annan förfallen karaktär till liv. En med grönt hår och ett ständigt leende…
Jag måste nog medge att det här inte är så bra som jag först hoppades på. Batman känns helt enkelt trist som åldring (i det här fallet), och det hela är rörigt. Rörigt mest för att det ständigt vävs in mediasnack i berättelsen. Nog för att det hör till kontinuiteten och kan ur ett perspektiv ses som en intressant berättelseform, men jag läser hellre om Batman själv än om yuppies som intervjuas och argumenterar med varandra om huruvida Läderlappens återkomst är bra eller dåligt för Gotham. I slutändan är det så klart en bra serie men jag föredrar en yngre Batman utan massa neo-punk.
Year One
I kontrast till DKR står Year One. Författaren är återigen Frank Miller men här har han lånat in David Mazzucchelli som tecknare och de båda gör ett bra jobb ihop. Skriven 1987, året efter DKR, är det här förmodligen det enda riktiga försöket att visa Batmans uppkomst sedan Bob Kane och Bill Finger skapade honom nästan 50 år tidigare. Det var till och med från början tänkt att göras en film baserad på Year One och Frank Miller hann själv skriva ett första manus (som sedan har läckt ut på nätet). Projektet lades ner men resulterade slutligen i Batman Begins. Att skaparna bakom den senare filmen har sneglat friskt på Year One råder det inget tvivel om. Många scener känns igen och vissa är till och med hämtade rakt ur tidningen, till exempel då Batman kallar på en flock fladdermöss för att komma ur en polishärjad byggnad.
I Year One ser vi en 25-årig Bruce Wayne som precis kommit tillbaka till Gotham efter att ha spenderat de senaste tolv åren på träning. Nu är han fast besluten att slå tillbaka mot brottsligheten i staden och ger sig ut flera nätter för att studera gatulivet. Han hamnar i slagsmål med några prostituerade (däribland Selina Kyle) och deras hallick, varpå han arresteras av korrupta poliser. Han lyckas dock fly och kravlar svårt skadad tillbaka till sitt hem där han får inspiration i form av en fladdermus som flyger in genom ett fönster. Då vet han hur han ska tackla stadens kriminella. Jagad av den färske James Gordon och hemligt allierad med Harvey Dent ger sig Bruce Wayne, nu i form av Batman in i striden.
En story som håller hela vägen, helsköna karaktärer och en fantastisk tecknarstil gör Year One till något av det bästa jag själv läst om Batman. Den ger dessutom en bra bild av hur han kom till, trogen hans ursprungliga karaktär. Den här är en av mina absoluta favoriter, serier när de är som bäst.
Knightfall
Knightfall är en oerhört omfattande historia och en av de första i serievärlden att ha en helt sammanhängande story som varade i över ett år (1993-1994). Att den är skriven av inte mindre än fem författare, där de mest utmärkande är Dennis O'Neil och Doug Moench, och tecknad av mer än dubbelt så många, har gjort Knightfall till en galen kompott vad gäller artistisk stil. Det hela har att göra med att storyn publicerades i ett flertal Gotham-relaterade titlar, och varje tidning hade sina kreativa förmågor, men berättelsen håller hela vägen i alla fall. Knightfall är av betydelse inom Batmans värld inte minst för att den introducerade en av hans farligaste motståndare dittills, Bane, samt även för att nämnda antagonist gjorde sig känd som "The man who broke the bat". Just det, det var i Knightfall som Bane bröt Batmans rygg och tvingade Bruce Wayne att överlämna manteln till en annan under tiden som han återhämtade sig.
Historien börjar med att Bane utför en kupp mot Arkham Asylum som leder till att alla intagna släpps lösa för att skapa kaos på Gothams gator. Under tiden som Batman städar upp iakttar Bane honom på avstånd för att till slut, då han till och med fått reda på Den Mörke Riddarens riktiga identitet, förgöra honom. I en klimatisk strid inuti Batgrottan, bryts Batman ner bit för bit tills Bane beslutar för att fälla nådastöten och bryter hans rygg. Sargad och besegrad måste nu Batman lämna över manteln till Jean-Paul Valley, tidigare Azrael, medan han själv återhämtar sig. Men Jean-Paul lider av ett plågat förflutet och ett ostadigt psyke, och blir mer och mer våldsam, helt emot Batmans normer. Han lyckas besegra Bane men förlorar förståndet helt efteråt. När sedan Bruce tillfrisknat måste han stoppa den man han själv skapat.
Knightfall bevisar återigen att Batman bara är en vanlig man och precis lika sårbar. Sedan har vi Bane, som hör till den mest intressanta halvan av Batmans fiender. I de filmer han har medverat i har han alltid framställts som bara en vanlig muskel-grunt, men hans riktiga persona, som vi ser här, är en skarpslipad, intelligent man fast besluten att bryta ner det motstånd som står mellan honom och hans mål. Även om den motståndaren är självaste Batman.
The Killing Joke
En så kallad "one-shot", en berättelse påbörjad och avslutad i ett och samma nummer, gör inte The Killing Joke från 1988 till någon mastodonthistoria i stil med Knightfall, men antalet sidor spelar ingen roll om utförandet är tipptopp. Manus av Alan Moore (The Watchmen) och mästerliga illustrationer av Brian Bolland gör The Killing Joke till ett välkommet inslag i serievärlden. Här har vi fokus på Batmans nemesis, Jokern, och vi bjuds på hans ursprung, skickligt invävd i huvudstoryn. Vi visas verkligen hur hemsk och grym Jokern kan vara. Allt bara för att visa att vem som helst kan ha en riktigt dålig dag, som han själv hade en gång i tiden. Jokern är ju så klart en av de viktigaste karaktärerna i Batmans värld och när vi här får se hur han blev till, blir det hela bara bättre. Som en Year One, fast med Jokern i huvudrollen.
Dåtid. En misslyckad ståuppkomiker tärs av det faktum att han inte kommer att kunna försörja sin höggravida fru på grund av sin dalande karriär. Då beslutar han sig för att hjälpa ett par skurkar att bryta sig in i en kemikaliefabrik där han sa upp sig just för att bli komiker. Men under tiden som de planerar inbrottet kommer några poliser och lämnar besked att han fru dött i en olycka. Han försöker då dra sig ur, men skurkarna låter honom inte göra det. Motvilligt följer han med till fabriken, men Batman är dem på spåret och i slutändan faller komikern ner i en kemikalietank. Då han vaknar upp och får syn på sin missbildning förlorar han förståndet helt och hållet. Nutid. Jokern förlamar James Gordons dotter Barbara och kidnappar honom för att driva honom galen. Batman ger sig ut för att rädda en av de få allierade han har.
The Killing Joke är, sin korthet till trots, mer omfattande än det mesta. Vi får en djup inblick i vem Jokern verkligen är och jag gillar verkligen konversationen mellan honom och Batman då de kommer underfund med att de båda haft en riktig dålig dag en gång i sina liv. De hanterar bara sin galenskap på olika sätt. Den här formen av berättarkonst varvat med den väl passande tecknarstilen sätter The Killing Joke högt upp på min lista.
The Long Halloween
Författaren Jeph Loeb och tecknaren Tim Sale skapade 1996 The Long Halloween, en tvättäkta deckarhistoria i film noir-stil med fokus på Gotham Citys gangsterrörelse. The Long Halloween utspelar sig under ett av Batmans tidiga år och är ytterligare en av influenserna till mästerliga Batman Begins, vilket så klart är av stor betydelse. Här ser vi också hur den högt aktade åklagaren Harvey Dent förvandlas till Two-Face efter ett smutsigt trick från gangstrarnas sida.
Personer från två rivaliserande gangsterfamiljer mördas en efter en på högtidsdagar varje månad av någon som media döper till "Holiday" av dennes tillvägagångssätt att döma. Ingen vet vem den riktige mördaren egentligen är och de båda familjerna anklagar varandra. Batman kämpar nu mot tiden för att få tag på mördaren med hjälp av James Gordon och Harvey Dent, men har också ett mycket ovisst stöd av Catwoman.
Det är så här Batman ska vara. Mysterier, detektivarbeten, klassiska mordfall som är svåra att lösa. Mästerlig berättarstil tillsammans med det unika tecknarjobbet gör detta till vad som hittills är mitt absoluta favoritkapitel i Batman-sagan, och ett måste för alla som gillar bra serier.
Batman - Vampire
Skrevs av Doug Moench och tecknades av Kelley Jones 1991. Egentligen inget viktigt verk överlag då berättelsen inte ens är kanon, men nog så underhållande läsning i sig om en alternativ Batman där han verkligen gör skäl för sitt namn. Gothams hemlösa hittas döda natt efter natt. Efter ett tids forskning i fallet upptäcker Batman att det är ingen mindre än Dracula själv som ligger bakom dödsfallen. Samtidigt som jakten pågår får Bruce Wayne nattliga besök av en mystisk kvinna som säger sig ge honom kraft att bekämpa Dracula. Nog blir han mer kraftfull men något annat verkar hända honom också. Som sagt, inte kanon, men väldigt underhållande. En annorlunda och lite skrämmande version av Batman. Mycket våld och blod, i kontrast till de övriga detektivhistorierna, vilket i alla fall roar mig.
Arkham Asylum: A Serious House On Serious Earth
Denna bisarra historia ger läsaren en bild av Arkham Asylum och dess intagna. Skriven av Grant Morrison och tecknad av Dave McKean 1989, är det en studie i skräck och galenskap och visar också genom tillbakablickar hur Arkham Asylum först kom till. Den säger sig själv vara "the most sucessful graphic novel of all time" på baksidan av boken och jag kan förstå varför.
Den 1 april tar James Gordon kontakt med Batman och säger att de intagna på Arkham tagit över och hotar med att döda alla deras gisslan om inte han kommer dit. Väl där möts Batman av Jokern som utmanar honom på en slags sjuk katt och råtta-lek, där Batman har en timme på sig att ta sig ut innan alla hans värsta fiender släpps lösa för att jaga honom. Samtidigt som han måste fly från de intagna kämpar han också för att hålla kvar i sitt eget förstånd.
Arkham Asylum är verkligen en unik berättelse. Sjuka, förvridna och bisarra bilder åtföljs av ett lika galet berättande, och det är sådant jag gillar. En speciell scen jag håller av är när Batman nyss kommit in och Jokern försöker övertala honom att gå med på deras villkor. När Batman då tvekar berättar Jokern ett (enligt honom) roligt skämt varpå han skjuter en vakt i huvudet. Det är galenskap det. Varvat med tillbakablickarna på Amadeus Arkham, grundaren till Arkham Asylum och hans förfall gör detta till förstklassig läsning, både litterärt och visuellt sett.
Tillbaka till kuriosa | <--- Batman del 1
